Artificiell intelligens och sunt förnuft
Text: Christian Hellman
Artificiell intelligens är ett fenomen som har slagit igenom så fort och på så många fronter att det kan vara svårt att få grepp om vad allting handlar om. Så vad är AI egentligen, vad möjliggör tekniken och vilken betydelse kan den ha för personer med synnedsättning nu och i framtiden?
Bokstavskombinationen AI dyker upp i medierna var och varannan dag nuförtiden. De flesta vet att bokstäverna står för artificiell intelligens, men vad begreppet egentligen innebär framgår inte alltid så klart. Bokstavsparet åtföljs ofta av rosiga löften eller grava varningar, vilket är synd, för bakom bruset döljer sig en helt ny teknologi med en unik potential att förbättra vardagen för personer med funktionsnedsättning.
Somliga oroar sig för den snabba utvecklingen eller tycker inte om AI överhuvudtaget. Andra ser tekniken som riddaren på den vita hästen för hela mänskligheten. För att komma till en egen insikt måste man först sätta sig in i vad allting handlar om, och just det är målet för den här artikelhelheten.
Vad är artificiell intelligens?
AI kan liknas vid ett dataprogram som fått läsa enorma mängder text – böcker, tidningar, webbsidor, bruksanvisningar och otaliga andra typer av publikationer – och som ur allt detta lärt sig hur språket hänger ihop och hur mänsklig kunskap ser ut. De här textbaserade AI-modellerna kallas också för ”stora språkmodeller”. Det finns också andra typer av AI-modeller, till exempel för bilder, tal och video, och tillverkarna paketerar gärna flera typer i samma produkt.
I själva verket vet ingen – inte ens tillverkarna själva – varför AI-modellerna fungerar så väl som de gör. Det du upplever som intelligens verkar uppstå av sig självt, förutsatt att informationen som AI:n tränas med är tillräckligt riklig och av god kvalitet. Därför hör man ibland sägas att AI-modeller inte byggs, utan snarare ”odlas”.
Verktygsbälte ingår
En färdigtränad AI har en väldigt stor mängd inbyggd information, men den vet ingenting om sådant som hänt efter att träningen avslutades. För att ta reda på det kan den använda verktyg som ger den nya förmågor. Den viktigaste förmågan är att kunna koppla upp sig mot internet och läsa webbsidor. Andra verktyg låter AI:n hantera e-post, använda kalendern, redigera bilder och mycket annat. Verktygen finns färdigt inbyggda i AI:n, men du väljer alltid själv vilka just din AI får använda.
Hur tänker en AI?
En AI av typen stor språkmodell är mycket mer än ett vanligt uppslagsverk men ändå inte en levande varelse, trots att de senaste modellerna faktiskt kan kännas som riktiga personer i flera avseenden. Tänk dig AI:n som någon som har läst det mesta som någonsin skrivits och dessutom minns hur orden brukar följa på varandra. Ber du om ett recept på äppelpaj så slår den inte upp det i en kokbok på webben, utan kan skriva ett helt nytt recept ur minnet, byggt på hur tusentals äppelpajsrecept brukar se ut. Det är därför en AI kan svara på frågor som ingen ställt förut: genom att kombinera flera källor och tillämpa de instruktioner användaren gett den. En AI kan alltså skapa något genuint nytt, men det sker alltid på ditt initiativ. Samma egenskap gör att den också kan ta fel ibland.
AI:n kan hallucinera
Ibland svarar en AI alldeles galet fel, och då säger man att den hallucinerar. Synskadades Riksförbund i Sverige har till exempel berättat om ett fall där en AI beskrev en vattenflaska som en vodkaflaska. Om det var ett bra eller ett dåligt svar lämnar jag till läsaren att avgöra. De tidiga modellerna hallucinerade ofta, medan dagens versioner för det mesta är rätt så pålitliga. De små felen är de besvärligaste för de kan slinka igenom obemärkt. Lägg därför bakom örat att en AI alltid låter lika säker på sin sak, oberoende av om den svarar rätt eller hallucinerar.
Det enklaste sättet att granska om ett svar stämmer är att ställa samma fråga en gång till med lite annan ordalydelse. I de flesta fall märker du då genast om det första svaret höll. Och gäller saken mediciner, hälsa eller annat som får verkliga följder om det blir fel, så är det mänsklig kunskap du i första hand ska lita på.
Ögon, öron och mun?
Det är knappt fyra år sedan de första AI-tjänsterna nådde ut till den stora allmänheten. Först ut var ChatGPT, vars namn för många fortfarande är synonymt med AI, trots att det lanserats många lika kraftfulla modeller sedan dess. Redan den första veckan testade över en miljon människor tjänsten. I dag använder miljarder människor AI i vardagen och på jobbet.
De tidiga modellerna kunde bara hantera skriven text, ungefär som när du skickar textmeddelanden, vilket förstås är till begränsad nytta för den som inte ser skärmen. Under de senaste par åren har mycket ändrats. En modern AI kan höra vad du säger till den, se omgivningen genom telefonens kamera och förstå vad som visas på skärmen. Den kan också föra ett samtal med dig med sin egen röst. Kombinationen av de här färdigheterna kan ge mycket nytta i vardagen: om du riktar kameran mot något och frågar med vanlig röst vad det är, så kan AI:n berätta det för dig med sin talsyntes. Särskilt nyttigt är att den inte bara rabblar upp vad den ser, utan också kan tolka omgivningen intelligent och förstå olika samband och sammanhang.
Är AI ett hjälpmedel?
Det korta svaret är både ja och nej. De stora AI-tjänsterna är inte skapade för att vara hjälpmedel, utan är ett slags mångkampare som tränats för att kunna assistera vem som helst med vad som helst. Men mycket av det de är särskilt bra på råkar vara sådant som en synnedsättning försvårar, och därför fungerar också de allmänt tränade modellerna ofta utmärkt som hjälpmedel. Därutöver finns det specialiserade hjälpmedelsappar med inbyggd AI, som uttryckligen skapats för personer med synnedsättning.
Skillnaden mot de hjälpmedel du redan känner till är större än du kanske tror. Det beror på att AI:n tolkar din omgivning precis som den är och använder sin kunskap och sin härledningsförmåga till att kompensera för brister i det den ser, ungefär som en människa gör. Det här ger en ny nivå av flexibilitet som mer traditionella hjälpmedel inte erbjuder. En AI kan läsa handskrivna lappar. Den kan föreslå recept utgående från en bild av vad du har i kylskåpet, men också utgående från vad den vet om dina favoriträtter. Den kan läsa upp innehållet i ett brev från myndigheterna och sedan förklara vad brevet vill att du ska göra. Den kan berätta vilkendera av de två burkarna du håller i din hand som är den du letar efter.
Att se AI:n som en ersättare för ledarhunden eller ledsagaren är lätt gjort, men ändå inte helt rätt tänkt. AI:ns kanske största fördel i dagens läge är att den kan täcka skarvarna när ingen annan hjälp finns att få – alla har ju inte en ledarhund, och en ledsagare finns inte alltid att tillgå just när ett behov uppstår.
Det är lätt att lära sig AI
Många digitala hjälpmedel är genuint nyttiga, men upplevs ofta som svåra att lära sig. Du måste minnas vad allting heter och i vilka menyer du hittar vad. Tekniken kan visserligen hjälpa, men först måste du ta dig upp för en rejäl uppförsbacke. Utmaningen blir större av att det finns så många hjälpmedel som alla fungerar på lite olika sätt.
Eftersom en AI förstår vanligt språk, behöver du inte komma ihåg vad något heter, utan säger bara vad du vill ha – på vanlig svenska – ungefär som om du ber en människa om hjälp. Du behöver inte heller skämmas för att fråga om samma sak flera gånger, för AI:ns tålamod är gränslöst och den dömer dig aldrig.
En andra chans?
Kanske du redan har prövat AI en gång och tyckt att det inte fungerade så bra? Det kan mycket väl stämma, för det går lätt så när det handlar om en ny teknologi man inte hunnit få grepp om. Men AI är olik allt vi haft förut: den fungerar varken som söktjänsterna på webben eller som Siri, Alexa och de andra röststyrda assistenterna. Försöker du använda AI:n på det sättet så får du nog ett svar, men knappast det bästa den skulle kunna ge dig. Lyckligtvis är AI en av de lättaste avancerade teknikerna att komma igång med. Utvecklingstakten är också så hög att redan ett halvår är en lång tid inom AI-världen – det som kanske körde ihop sig rejält i fjol kan fungera sömlöst i dag. Om det är en tid sedan du senast testade en AI, så kan det alltså löna sig att försöka igen.
Hur talar man med en AI?
När du kommunicerar med en AI kan du tala som du vanligen gör och fråga det du vill veta på det sätt som faller sig naturligt. Gör du fel blir följderna inte värre än att svaret kanske blir sämre än du hoppades på – och du kan alltid fråga på nytt.
Börja med sådant du just nu behöver hjälp med. Öppna appen, tryck på mikrofonknappen och börja tala. Rikta kameran mot morgonposten och be AI:n läsa upp rubrikerna. Fråga vilket mönster tröjan i din hand har. Be den förklara ett krångligt begrepp du hört, eller starta en diskussion om något du gått och undrat över.
Krånglar någon apparat därhemma är det bara att fråga AI:n. Berätta vad problemet är så ställer den följdfrågor om den behöver veta mer. Och om du berättar att du inte kan se det ni talar om, så anpassar den sina svar därefter.
Hur skaffar jag en egen AI?
Du kommer åt AI-tjänsterna på flera sätt, men det enklaste är att ladda ned en AI-app till din smarttelefon. Alla de stora tjänsterna har en egen app och du kan också använda dem på deras webbsidor. I regel behöver du skapa ett konto, vilket är gratis och går snabbt. Vill du senare ha smartare modeller, mera användningstid eller flera verktyg så kan du teckna ett betalt abonnemang som passar just dina behov.
Om du är nyfiken på att själv ta reda på vad AI kan hjälpa dig med så är det klokaste första steget att börja enkelt. Det enda du behöver för att komma igång är din smarttelefon och en AI-app installerad i den. Pröva gärna två eller tre tjänster innan du betalar för någon av dem. De är ungefär lika intelligenta, men har lite olika personlighet och är bra på lite olika saker, så vilken som känns bäst är en smaksak. Lycka till!
Den här artikeln publicerades i Synvinkel 4/2026.